Inre liv
Nej, jag måste skriva lite mera.. Kände att jag inte riktigt fick ur mig allt i förra inlägget bara för en liten stund sedan.
Det är liksom känslan som är svår att sätta ord på men försöka kan man. (Ursäkta ordvalen)
Allt känns bara så jäkla bra nu, som att livet leker. Även om alla inte gör och beter sig som man skulle vilja att dom gjorde, så varför bry sig? Det finns så många fler vägar att gå på, så mycket mer att upptäcka. Så varför då stanna och tjura och missa en massa under tiden? Klart man får bli arg, irriterad, förbannad.. Man får bli allt vad fan man känner för att vara - det är också en del av tjusningen. Men för guds skull, slut er inte i er egna lilla värld, sluta inte hitta på saker, sluta inte leva för att någon idiot gjort er ledsen eller besviken. Då får man till slut acceptera dennes val, skita i det, och försöka hitta något bättre. Någon som är värd ens uppmärksamhet.
Jag slipper skolan och ja.. Det är så underbart så det inte är sant. Kunna vara LEDIG när man inte jobbar, slippa att ständigt tänka på läxor, prov och förbereda redovisningar. Särskilt med mina arbetstider som passar mig och min dygnsrytm perfekt. Jag får sova ut i princip varje dag, jag har tid över till att göra saker jag verkligen vill och framför allt är jag närvarande i nuet, i det jag gör. Förut, även då man var ledig, fanns alltid något i bakhuvudet som man borde göra eller som man vet snart kommer. Nu kan jag leva - hela min vakna tid.
Ja, ungefär så. Svårt att förklara och kunna sätta fingret på vad det är som känns så bra, men nu har jag givit det ett försök - åtminstone till en viss del. Allt kan inte förklaras i ord heller.
Det är liksom känslan som är svår att sätta ord på men försöka kan man. (Ursäkta ordvalen)
Allt känns bara så jäkla bra nu, som att livet leker. Även om alla inte gör och beter sig som man skulle vilja att dom gjorde, så varför bry sig? Det finns så många fler vägar att gå på, så mycket mer att upptäcka. Så varför då stanna och tjura och missa en massa under tiden? Klart man får bli arg, irriterad, förbannad.. Man får bli allt vad fan man känner för att vara - det är också en del av tjusningen. Men för guds skull, slut er inte i er egna lilla värld, sluta inte hitta på saker, sluta inte leva för att någon idiot gjort er ledsen eller besviken. Då får man till slut acceptera dennes val, skita i det, och försöka hitta något bättre. Någon som är värd ens uppmärksamhet.
Jag slipper skolan och ja.. Det är så underbart så det inte är sant. Kunna vara LEDIG när man inte jobbar, slippa att ständigt tänka på läxor, prov och förbereda redovisningar. Särskilt med mina arbetstider som passar mig och min dygnsrytm perfekt. Jag får sova ut i princip varje dag, jag har tid över till att göra saker jag verkligen vill och framför allt är jag närvarande i nuet, i det jag gör. Förut, även då man var ledig, fanns alltid något i bakhuvudet som man borde göra eller som man vet snart kommer. Nu kan jag leva - hela min vakna tid.
Ja, ungefär så. Svårt att förklara och kunna sätta fingret på vad det är som känns så bra, men nu har jag givit det ett försök - åtminstone till en viss del. Allt kan inte förklaras i ord heller.
Kommentarer
Trackback
